Fanny Johansson

Eftersom att jag har varit på en sådan här liknande resa innan så jämför jag omedvetet den tidigare resan till Asien med denna. Både på gott och ont kan jag gissa.
Att vara backpacker här är svårare, inte jobbigare men svårare, ingenting kommer till dig. Absolut inte som i asien där du får hjälp med ALLT. Bussresor, båtar, boenden, manikyr på stranden, försäljare och inkastare överallt. I Asien jagar dom verkligen efter sina turister. Eftersom att jag bara varit i costa rica än så länge så blir det vad jag kan jämföra med...här finns det inte travel agencys i vaje gathörn till att börja med. Här får man till ganska stor utsträckning söka efter information själv. I antingen böcker eller på internet. Det är lärorikt. En annan stor och extremt positiv skillnad är att man får vara i symbios med befolkningen här. Man äter på samma restauranger/matställen, åker samma lokala bussar, hänger på samma ställen. Jag ser detta som ett sätt att komma närmre folket och även som en stor trygghet som turist. Man behöver inte hela tiden vara på sin vakt på samma sätt som jag var i Asien. "tar bussen mig till rätt ställe?" "är detta verkligen det bästa boendet?". Ingen vill ju lura sin egen befolkning. Så tänker jag i alla fall.
Här får man fråga om man behöver hjälp med någoting och 99 gånger av 100 är alla väldigt hjälpsamma och vänliga. Peppar, peppar...inte mött någon otrevlig än!
Man får ta del av den verkliga kulturen på ett helt annat sätt här. Något som verkligen uppskattas. Å andra sidan är jakten på turister och turismen i sig den största tillgången och inkomsten i flera asiatiska länder så det får man väl uppriktigt sagt, se som en del av deras kultur.
Nu ska vi till en bar vid namn Chico, för lite cerveza por favor!
Adios amigos !

Bild på där jag ligger när jag skriver dethär. Dock har det hunnit mörkna innan jag blev klar.