Fanny Johansson

Relativt nyss hemkommen från fantastiska Centralamerika och någonstans, minuten efter jag kramat de jag saknat, med regnet smattrande mot köksfönstret, så längtade jag tillbaka. Tillbaka till värmen, solen, havet och friheten. Tillbaka till platserna där vardagen börjar när man känner för det, där man inte behöver kunna stava till klocka och där största problemet är om man missat sista bussen, om vågorna är för höga eller om man bränt sin rygg i den stekande, karibiska solen.

Många gånger senaste året känns det som att jag fått frågan..."Men, Fanny känner du dig inte färdig med ditt resande snart?" "Men Fanny, ska du inte börja plugga snart?" eller klassikern..."Men Fanny, när ska du sluta fjanta runt och börja göra någonting seriöst?"
Här kommer mitt svar...
Nej, jag är inte färdig med mitt resande och nej, jag ska inte börja plugga snart och nej, jag ska inte sluta fjanta runt och nej, jag ska inte bli seriös än. Det är det som är det allra bästa med att ha ett eget liv, jag kan göra vad som passar mig, vad jag känner för så länge jag mår bra av det och ingen annan skadas. Och så vitt jag vet skadas ingen av att jag har hur kul som helst på olika platser runt om denna planeten.

Nu ska jag tillbaka, tillbaka till härliga Spanien igen. Spenderar sommaren i Torrevieja tillsammans med Jonathan. Tillsammans med någon jag verkligen tycker om, någon som gör mig glad. Detta är vad jag vill göra nu. Detta är vad som gör mig lycklig nu. Och jag gör hellre någonting som gör mig lycklig än någonting som i andras ögon kan framstå som ett smart drag. Någonting jag kan se tillbaka till om några år och tänka..."Jäklar vilken lycklig 22åring jag var!" För det är precis vad jag är...en grymt lycklig 22åring!

Det är här vi ses i sommar, på bloggen.
Nya äventyr, nya möjligheter.

65 dagar, 25 hostel, 5 länder, 1 tom plånbok, minst 20 fanastiska stränder, massor av ärr och blåsor, lite för många rom&cola, oräkneligt antal nyfunna vänner från olika delar av vår planet och två solkrämstuber senare lyfter planet mot Sverige. Det har varit fantastiskt. Helt otroligt. Och jag som trodde att det skulle bli en lugn vår på café bakgården, så fel jag hade.
Malin, resekamrat. Har fått stå ut med slarviga mig och hon har minsann försökt få ordning på mig. Tappra försök. Massor av minnen rikare, vissa sätter tydligare spår än andra. Som när familjen hippie kör bönsång innan veganmiddagen i ett kolonikök någonstans i Monteverde. Eller när mammasita från Guatemala tvättade mina och Malins smutsiga trekkingkläder i Santa Clara. Varför inte när jag pussade en local på Caye Caulker, Belize, enbart för att få honom att lämna mig ifred. Funkade halvbra. När vi simmade med kronljus i grottorna i semuc champey, Guatemala, med fantastiska och magiska Team Sweden. Dansade oss svettiga på Mango i Puerto Viejo med härliga Skåne. Simmade med stingrockor och hajar i Belize. Helvetesfärden till världens vackraste plats/övärld, San Blas, Panama, där Malin blev blötare än en dränkt katt. Helgalna hostelet, den nakna tigern i Nicaragua, där man stannar till bara för att se hur jäkla illa det kan gå för vissa. Den fantastiska havsbbq'n i Las Penitas, Nicaragua med världens trevligaste fransmän.
Dessutom bär jag med mig alla vackra solnedgångar. Var och en har sin charm. Alla omtumlande bussturer. Var och en har säkert sin charm, även där. Alla simturer i varma havet. Trits, godaste glassen jag någonsin ätit. Naturen och miljön, magisk. Utsikterna från diverse platser, oslagbara. Åker hem med massor av erfarenheter rikare, som en helt överlycklig, nästan spansktalande, solbränd och lagom kär tjej.

Denna resan bevisar att spontanitet lönar sig och att Central Amerika är en av de vackraste platserna i världen. Om jag kommer åka tillbaka...? Tveklöst, ja! Ska bara spara lite pengar först...

https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-1/2131021/images/2012/pic_201710339.jpg" class="image">

Idag ska vi ut på hajk, alla tre! Vi ska gå upp till den näst största jesusstatyn i världen. Det tar bara någon timme. Befinner oss nu i san Juan del sur, långt ner på den västra kusten, relativt nära gränsen till costa rica. Vi åker förmodligen dit på torsdag med buss och spenderar sista partyhelgen i Jacó.

Ha en härlig dag allihopa.